Krabat är ju ett helfånigt ord. Kan fan inte skriva om krabat. Krabat, kavat, åh ett sånt riktigt A-barn!
Nä.
Fast de som kan kallas krabat tycker jag väl om. Mjuka armbågsveck, skrattglada rosa kinder, spretigt hår att borra ner näsan i lyckorusigt drunkna i.

Så är det ju ickekrabaterna då. Tysta tråkiga barn som sitter med korsade anklar och tuggar på sitt hår. De gör sitt redan glanslösa hår alldeles stripigt.
Så försöker man säga något klämkäckt uppmuntrande till dem och de svarar inte lyfter inte ens blicken från sina vippande tår. Irriterande.
De får en att känna sig idiotisk. Antagligen är det just det man är.


http://skrivpuff.blogspot.com/ Om krabat