Jag drömmer om ordning. Jag begär ordning. Ibland tror jag att jag skulle vara frisk om det bara var ordning. . Då skulle jag slippa smutsen som kryper på mig väller ur sprickor i väggarna. Jag skulle slippa sakerna som hukar beredda att kasta sig över mig om jag vågar närma mig. De tvingar mig att gömma mig. Jag går med blicken sänkt för att inte se dem, men då ser jag smulorna på golvet som äter sig igenom mina fotsulor. Allting äter mig och jag försöker, försöker göra det bättre men det går inte.
Om jag bara kunde städa bättre så skulle allt bli bra.
Allt finns bara i mitt huvud.
http://skrivpuff.blogspot.com/ Om ordning
Det går visst! Det gäller att inte kräva total ordning på en gång, utan att ta ett hörn här och ett hörn där, andas in skillnaden och lära sig hoppas.
SvaraRaderaSå verkligt beskrivet. Min egen metodik liknar Marias, fast det blir väldigt sällan ett helt hörn.., lägger till lite extra hopp istället.
SvaraRaderaDu formulerar så fint vad du känner.
SvaraRaderaMycket bra skrivet. Orden känns
SvaraRaderaBra formulerat - levande och skrämmande. Jag vet när jag hade hela barnaskaran liten (6-7st) och var ensam vuxen hela veckorna med dessa ljuvliga men inte så städintresserade barn... då hände det att jag tog paus i mitt speceriskåp. Öppnade bägge skåpsdörrarna, satte in huvudet och njöt av ordningen. Som en häst med skygglappar stod jag där och drog in ordningen i mina vidgade näsborrar medan fradgan löste upp sig och försvann... Åh, man måste ha ordning NÅGONSTANS! Det kan rädda en trött själ. Håller med Maria också;-) KraM
SvaraRadera